London calling
Gillar verkligen storyn om dina äventyr som vaktis, ser fram emot del 3.
Idag har jag varit skitsur och mått som ett as, förkyld och början till ont i halsen. Den enda höjdpunkten var när jag tog med mig mat och lunchade hemma hos Andrea.
Dagens piss:
1. Jag har inget val angående min insats i morgondagens spelning utan blir tvungen att sjunga.
2. Jag gillar inte låten och framförallt - jag kan den inte alls.
3. Vi har en presentation i morgon kl 9, vi är långt i från klara med idén, de begär fastpris=skitviktigt att tänka igenom tidsuppskattning och jag är inte det minsta klar.
Kvällens enda ljusglimt kommer dock nu när jag ska läsa det sista kapitlet ur bröderna Lejonhjärta.
7 Comments:
Märkte inget av surheten hemma hos mig, det var bara mysigt. Synd att du inte kunde stanna hela eftermiddagen!
Ja men som sagt det var verkligen dagens höjdpunkt och jag hade verkligen hellre stannat hela eftermiddagen där. Och suttit i soffan och myst i varsitt par röda mysbyxor...
Hur bestraffade du Martin?
Jag bokade upp hela kvällen med Amanda istället för att hänga med honom. Mycköt taskigt, eller hur?
Röda mysbyxor are the shit! Jag skulle gå till jobbet i dom om det var socialt accepterat.
hahaha - du är som George Costanza. drape yourself in velvet...
hahaha och behandlar din kropp som om den vore ett nöjesfält?
VIKER MIG! Det är snurren som behandlar Andreas kropp som ett nöjesfält
Precis :) men jag till skillnad från du vågade inte ta steget fullt ut och skriva det. Men du förstod uppenbarligen åt vilken riktning jag drog...
Skicka en kommentar
<< Home