A rerun of Friday's show

Skulle nästan kunna kopiera fredagens glogg... Sov till 11, vintertid dock, men ändå bisarrt länge. Sedan satt vi i soffan i precis 3 timmar innan det var dags för mig att pysa till jobbet. Kul söndag. Not. Höjdpunkten var iofs när H ringde fem i tolv, från Saltsjöbanan no less, och undrade om vi ville hänka på brunch i Saltsjöbaden. Tydligen verkade inte det par som först skulle med dyka upp. Hm, det skulle gett oss cirka 5 minuter att duscha, kasta oss i bilen och vrålköra till Saltsjöbaden. Not posssible. Nu heter vår soffa Reservsoffan...

Att jobba på söndagar är inte så trist som det låter. När man väl är där glömmer man snabbt att alla andra är lediga och att man egentligen borde spenderat minst 3 timmar till i soffan. Det är oftast ett hyfsat bra tempo, dvs inte för lite eller för mycket att göra, vilket båda två inträffar alldeles för ofta på Metro. Och det är inte en massa löst folk där som stör utan bara the bara necessities, dvs vi som behövs just då, just nu för att få ihop en tidning. Dessutom fick jag cajun-lax med chilibearnaise från Kungshallen till middag så kvällen var fulländad.